Ideellt arbete utgör större del av Sveriges BNP än detaljhandeln

I ett samarbete mellan Ersta Sköndal Bräcke högskola och Statistiska centralbyrån (SCB) har för första gången det frivilliga arbetet i Sverige värderats ekonomiskt. Beräkningarna är gjorda fram till och med 2014, ett år då 3,75 miljoner personer arbetade frivilligt på en regelbunden basis. Värdet beräknades till 131 miljarder kronor.

131 miljarder motsvarar 3,32 procent av Sveriges bruttonationalprodukt (BNP), så det ska inte finnas någon tvekan om att idrottens samhällsnytta är gigantisk. Och för att sätta de 131 miljarderna i relation till något är den något större än detaljhandelns värde samma år, enligt SCB.¹

Till det ideella arbetet räknas allt det arbete som utförs obetalt och inom ramen för en ideell organisation inom det civila samhället. Det kan till exempel handla om att vara förtroendevald i en intressepolitisk organisation, att vara fotbollstränare i en idrottsförening eller att leda studiecirklar i en kulturförening.

För många föreningar och organisationer är ideella insatser viktiga och ibland en förutsättning för verksamheten. Forskning som SCB refererar till har också visat att ett engagemang i föreningsliv och ideellt arbete kan vara positivt för den enskilda individen på olika sätt, bland annat genom att man blir en del av en social gemenskap och att inflytandet i den demokratiska processen kan öka.

Ideellt arbete vanligast i Norge och Nederländerna

I Europa är det Nederländerna, Luxemburg, Schweiz och länderna i Norden som har högst andel av befolkningen som arbetar ideellt. I Norge och Nederländerna var andelen 48 respektive 40 procent år 2015. Rumänien har lägst andel, 3 procent, följt av Bulgarien och Serbien där andelen var 5 procent. En bakgrund till den bilden kan vara den starka föreningstraditionen i Norden, enligt SCB.²

I Norge hade 48 procent arbetat ideellt under de senaste 12 månaderna. I Sverige var motsvarande andel 36 procent. Genomsnittet för de 28 EU-länderna var 19 procent.

I Sverige är det vanligare bland personer med barn i hushållet att arbeta ideellt, till exempel föräldrar som engagerar sig i barnens idrottsförening.

Värdet dubbelt så stort jämfört med det från stat, landsting och kommun

Värdet av det ideella arbetet i Sverige kan jämföras med andra delar av samhället eller branscher i Sverige. Detaljhandeln bidrog som sagt med 3,27 procent av BNP under jämförelseåret, vilket alltså var något mindre än värdet av det sammanlagda ideella arbetet i Sverige.

Vi kan också jämföra med de pengar som ideella organisationer får från stat, landsting och kommuner. Det omfattade 54 miljarder kronor år 2014, alltså mindre än hälften av de 131 miljarder som det ideella arbetet värderas till.

Fem findings från sammanställningen

Nästan varannan svensk ägnar sig regelbundet åt något slags ideellt arbete.
Enligt sammanställningen bidrog män med 57,7 procent och kvinnorna med 42,3 procent av värdet.
När det gäller olika åldersgrupper bidrog personer mellan 45–59 år mest.
De två organisationsformer inom vilka det ideella arbetets värde bidrog mest var ”Organisationer med social inriktning” och ”Idrottsorganisationer”.
Av de 131 miljarderna räknades drygt 20 som ideellt arbete för ”Idrottsorganisationer”.

Läs också: Ideellt arbete inom idrottsrörelsen (RF)

[message type=”notice”]